Grundtemat i Paradiset handlar om individens skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. Vad har vi rätt att vänta oss, hur mycket ansvar för våra liv måste vi själva vara beredda att ta. Precis som i Studio Sex lånar hon miljöerna, och en del av de faktiska händelserna ur den verklighet hon varit med om att beskriva som journalist. I Sprängaren utgör Stockholms ansökan om att få arrangera de Olympiska spelen verklighetsbakgrund till Lizas fiktiva drama. I Studio sex finns IB-affären och politikers ovana att besöka porrklubbar. I den tredje romanen om Annika Bengtzon är det den jugoslaviska maffian och Paradiset som utgör scenen. Paradiset arbetar med att skydda hotade människor som inte kan få den hjälp de behöver av de sociala myndigheterna. Allt verkar mycket hedervärt, men när Annika Bengtzon skrapar på ytan flagnar glansen. Huvudperson i Gömda, den dokumentärromanen som Liza Marklund skrev 1995, figurerar i en viktig biroll.